Starfighter

Hej bloggen!

 

Nu är det pinsamt längesen sen jag skrev något här sist. Jag har inte orkat helt enkelt.

Träffade läkaren på psykiatrin för ett tag sen, och då bestämdes det att jag skulle sluta med clozapine och få risperdal consta istället. Injektioner, alltså.

I torsdags sattes sista clozapinetabletten ut och jag hade därmed inget clozapine längre. På fredagen började jag med en stadig ångest, huvudvärk och lätt illamående. Somnade på kvällen, och vaknar fyra på morgonen. Har drömt en ovanligt verklig mardröm, och är fortfarande rädd när jag vaknat. Är rädd en bra stund efter. Piggnar till ordentligt och börjar plocka, städa lite och fixa. Kände mig helt plötsligt jävligt "på topp". Det höll i sig hela dagen och likaså nästa dag. Sådär var hela helgen, det är svårt att beskriva så intensiva känslor i text. För det här var verkligen intensivt.

Det som fick mig att till slut inse att jag inte kan sluta med den här medicinen var när jag fick riktigt vidriga overklighetskänslor. Jag kunde liksom inte sortera intrycken och allt blev så konstigt. Konstigt är det enda ordet som kan beskriva det här på ett ungefär. Konstigt. Jag satt och sminkade mig när detta helt plötsligt "gick till attack" och kände bara att "ska det vara såhär? ska jag må såhär? är det där jag, varför ser jag ut så?". Jätteskumt. Jag blev så jävla rädd. Tog på eget bevåg clozapine som vanligt igår, och idag mår jag i princip som vanligt. 

Så sen igår har jag försökt få tag på min sjuksköterska för att berätta det här. Hade en tid idag,men de ringde och sa att hon var sjuk. Så jag får helt enkelt fortsätta med clozapinet som jag gjort tidigare. Jag vill inte hamna "i skiten" igen.

Helt plötsligt insåg jag varför jag fick den här medicinen från första början. Jag fick den för att inget annat hjälpte mig. Så jag ska hålla mig till den.

 

Hoppas ni mår bra där ute?!

Puss!